De senaste inläggen har varit lite tips och inspiration för hur du fixar god lchf-mat. Pratade med en klasskompis i måndags som har bestämt sig för att börja äta enligt lchf igen. Hon åt efter lchf i somras men kände att hon inte hade tid och ork för att fortsätta eftersom det är hon som lagar all mat i hemmet och dessutom har en son som hon lagar annan mat till än övriga i familjen. Nu har hon resonerat sig fram till att hon hade mer ork och mådde bättre under sin lchf-period och att eftersom hon redan lagar olika alternativ till familjen ska hon ge lchf en chans till. Superkul tycker jag!
Det behöver inte vara så svårt. Det behöver inte ta lång tid. Det behöver inte vara krångligt! Men jag vet – det är samma sak för mig och som tur är har jag ingen annan än mig själv att ta hänsyn till när det gäller matlagning. Försök planera, gör storkok – samla ihop recept som du vill testa och gör en matsedel, planera sedan veckohandlingen efter den. Vill du göra det enkelt för dig? Laga samma mat till hela familjen men ta extra sås och välj bort bröd, pasta, potatis, ris samt mjölredning i såsen.
Jag får mycket kommentarer om att jag väljer bort spannmål ur min kost, speciellt när jag äter hos andra. Många tycker att jag ska göra undantag. Ibland gör jag det – men får oftast ångra mig! Ett undantag då och då leder till att bli en dålig vana. Ont i magen, ett ökat sötsug, hunger och huvudvärk kommer som ett brev på posten.
Lyssna på dig själv, lär dig känna vad du klarar av. Jag vet att jag är känslig för hallon, tomat och nötter – det triggar mitt sötsug som sjutton trots att de anges som “ok” kolhydrater för dem som äter enligt lchf. Kanske klarar jag bättre av att äta en morot? Bara prova sig fram!