På en månad har jag gått upp fem kilo (enligt min kära våg), jag är väl dömd att vara fet för alltid. När jag är ledsen så äter jag. Jag är ledsen, men inte jätteledsen, men orkeslös, omotiverad och ja, allmänt nedstämd.
Har precis varit och köpt 2 liter coca-cola, 1.5 liter fanta, 1 påse chips, 1 påse jordnötsringar och 1 påse ostbågar. 110 kr. Jag är inte bara fet, när jag är det är jag fattig också.
Jag kan helt enkelt inte sluta äta. Jag vet hur dåligt jag mår av att leva såhär (överätning och då främst av kolhydrater) men allt jag tänker på är mat, mat, mat. Jag fortsätter äta fastän jag mår illa och magen gör ont.
Förhoppningsvis går det över. Det brukar göra det, alltid lika spännande att se hur många kilon jag hinner gå upp innan det vänder!
Och när det vänder så är det strikt LCHF och träning som gäller igen.
Då mår ju jag så himla bra.
Varför fortsätter du med LCHF när det uppenbarligen inte fungerar för dig? Du säger att du mår som bäst när du äter enligt det, okej vad är då problemet? Är du så styrd av din ätstörning att du inte längre väljer själv vad du ska äta? För om LCHF är som du säger, så bra för dig, varför kan du inte hålla dig till det då?
Jag tror att du skulle må bättre av en annan kosthållning, för något stämmer ju uppenbarligen inte riktigt. Istället för att försöka köra på strik lchf, varför inte utesluta kolhydrater på vardagarna och sen unna dig något på helgen? Då kanske du slipper gå upp i vikt.
Varför kan jag inte hålla mig till den kosthållning jag mår bra av? Jag vet inte, det undrar jag med. Det får mig att må otroligt dåligt.
Men jag trivs med low carb. Är piggare, gladare, äter när jag är hungrig och trivs med mig själv, har mer ork.
Hade jag bott själv och styrt över vad som finns i hemmet hade det antagligen varit lättare för mig, rutiner är viktigt i mitt liv och dom har jag helt tappat dom senaste månaderna tyvärr…
Fast det du skriver och påstår stämmer ju inte. LCHF fungerar för henne, men i vissa lägen i livet har man sina dippar och inte samma disciplin som normalt, och då är det lätt att ändra sina rutiner till det sämre.
Jag personligen kan länge köra på strikt träning och utesluta socker ur mitt liv, men sedan kommer en period där man inte orkar och då fallerar allt. Och det är inget misslyckande eller ett bevis på att en viss kosthållning inte fungerar för en viss person. Utan att man kanske inte har samma intressen och liknande när man mår dåligt som när man mår bra.
Som Louise skriver så äter hon när hon är ledsen, och det kan jag lova dig att hon inte är ensam om i världen. Det är ett enkelt sätt att trösta sig, och hur galet det än låter, dämpa ångesten/sorgen/eller vad det nu är som får dig att inte må bra.
Om du aldrig varit i en situation som du känner att du inte kan ta dig ur eller hantera på något annorlunda sätt avundas jag dig innerligt.
Jag e tyvärr oxå sån o gick upp av LCHF…:(( Du e fin som du e o inte fet!!<3
Jag har inte gått upp av lchf, har ätit helt fel och alldeles för mycket på senaste. När jag äter mindre kolhydrater o tränar så går jag ned i vikt och mår bra o är pigg!