Idag har på många vis verkligen varit en dag för eftertanke.
Det handlar mycket om självinsikt och om acceptans, att acceptera vem man är, acceptans kommer ju inte på en dag utan är något som man ständigt får arbeta med. Ständigt.
Att acceptera betyder inte att tycka om; att acceptera är inte att nöja sig; acceptans är faktiskt det första steget i en förändringsprocess. För hur förändrar man något som man inte är nöjd med om man inte vågar acceptera det och släppa fram det?